20120907
20120907
En garanterad fråga på tentan:
Diagram med rättigheter, avgör vad som kommer att gälla för olika
personer genom det.
Dvs, kom ihåg att man ärver rättigheter från grupper och begränsas men
inte ges rättigheter av nätverksrättigheter, utöver rättigheterna du
har som person.
Skrivare
Skrivare hanteras av domänen på ett smidigt sätt.
Nätverk
- IPv4
- Klassiska adresser, det som används i dagsläget
- IPv6
- Det som tekniker försökt pusha i åratal men som ingen
nappar på.
- DHCP
- Dynamiskt ge ut IP-adresser, labbar måste göras lokalt i
en
stängd miljö här i skolan.
Egna tankar om nätverk:
Då det ska finnas anteckningar om nätverk men jag kände för att dra då
jag kan en jävla massa nätverk så skriver jag det jag antar behövs
vetas.
- Det som en dator behöver för att kommunicera med internet är
- En IP-adress
- tänk telefonnummer fast till datorn
- I dagsläget är i princip alla adresser i formatet
#.#.#.#,
exempelvis 89.160.12.220, ju längre till vänster desto mer utav ett
riktningsnummer är det, exempelvis har alla mina grannar IP-adresser
mellan 89.160.12.194-222.
- 192.168.0.# kommer ni se ofta, liksom 172.16.#.# och
10.#.#.#
i privata nätverk.
- En Nätmask
- Det här avslöjar vilket nät du ligger i, ett privat
nätverk
har ofta 255.255.255.0, det innebär att det går att 254 datorer i det
nätverket, internet i sin helhet har 0.0.0.0, företagsnät har ofta
255.255.0.0 som bas. Mitt hemnät har 255.255.255.224 som nätmask, det
innebär att det kan finnas 30 datorer i det nätverket.
- En Gateway
- Första steget utanför datorn som den måste "ringa" till
- På en desktop pratar man bara om en default gateway
normalt
sett, det är alltså för att det bara finns en normalt sett, mer
avancerad utrustning kan ha ett gäng, men det är strunt samma i det här
fallet.
- En gateway tar upp en av adresserna i nätverket, oftast
första eller sista IP-adressen i serien, exempelvis är min gateway
hemma 89.160.12.193, den vanligaste ni kommer att se är 192.168.0.1 i
hemmamiljö eller 172.16.0.1 i företagsmiljö.
- DNS-server
- En maskin som översätter domännamn till IP-adresser
(exempelvis skulle ni inte utan DNS-server kunna komma åt dessa
anteckningar, prova själva att komma åt dem via 89.160.12.220
(IP-adressen min hemserver har), det går helt enkelt inte)
- DNS är i princip en telefonbok, man skickar ett namn
till
den, den svarar med ett nummer som din dator kopplar upp mot.
- Namn är dock mer komplexa än så, servern vet vilket namn
ni
faktiskt bad om och det ger olika resultat.
- En DNS-server anges med en IP-adress, det är inte
ovanligt
att det är samma som gateway men det kan vara lite vad som helst, om
din nuvarande inte fungerar så fungerar 8.8.8.8 (google) eller 4.2.2.2
(en av rotserversen) alltid.
- Nätverkskoppling till internetleverantör
- Trådad
- Kopparkabel (ADSL, modem)
- Fiber (Nätverksuttag)
- Trådlös
- DHCP
- Inget krav, men ofta kan du automatiskt få alla värden
du
behöver via en server i nätverket, en DHCP kan ge ut IP, Gateway, DNS,
Nätmask och en hel del domänrelaterade funktioner.
- AD sköter oftast omgivningens DHCP-behov i
windowsnätverk.
- Hastighet begränsas av flera steg i kedjan, oftast begränsas
det
vid vad du betalar en levarantör för, exempelvis 24 Mb/s nedåt och 3
Mb/s uppåt (vanlig ADSL-hastighet. Det kan dock i vissa fall begränsas
av egen utrustning, exempelvis har jag själv 100 Mb/s uppåt och nedåt
men kan bara effektivt via mitt wlan få 80 Mb/s, helt enkelt, den
långsammaste länken blir helt enkelt flaskhals, din uppkoppling hemma
blir exempelvis inte snabbare bara för du skaffar gigabitnät om du inte
redan betalar för en sådan uppkoppling.
- Konfiguration av nätverk
- I windows sköts allt ganska enkelt via ett grafiskt
interface,
gå in under kontrollpanelen och hitta nätverk.
- Gå in under den aktiva anslutningen du är intresserad av
att
ändra på, kolla egenskaper och gå in på IPv4.
- Ställ in alla relevanta värden nämnda ovan.
- Välj dynamisk om du inte vill ha fasta värden, kräver en
DHCP.
- IPv6
-
Finns
för att IPv4 omöjligen kan ha fler adresser än 4 294 967 296, då vi är
fler än 7 miljarder på jorden och många av oss har flera uppkopplade
enheter mot internet var måste vi sen länge gå runt begränsningarna med
IP-adresser på flera sätt.
- NAT/PAT
- Att gömma datorer bakom en brandvägg, det här gör
att man kan ha flera stycken datorer som når internet men inte kan nås
av internet normalt sett.
- Exempelvis har jag i mitt hem normalt 5
internetenheter (mediadator, två laptops, en desktop och en IP-telefon)
anslutna men har bara ett externt IP
- Alla moderna OS liksom alla brandväggar och routers du
kan köpa kan hantera detta utan problem och har kunnat det länge,
android och iPhone klarar också av det utan problem.
- IPv6 är byggt primärt för att kunna ha effektivt oändligt
antal adresser, vi pratar tillräckligt många för att vara kubikmeter i
galaxen ska kunna ha det.
- Utöver antalet adresser så är det byggt för att stödja
vissa tuffa funktioner som vi inte kommer gå in på djupet med.
- Nackdelarna med det är primärt att det inte är helt och
hållet stött av hårdvara som finns ute på marknaden (exempelvis inte av
switcharna i min källare, varför jag själv inte har det) samt att det
fortfarande finns operativsystem på marknaden (XP) som inte stödjer
det. En annan nackdel är att adresserna är nästintill hopplösa att
memorisera, IPv4-adresser är pinsamt lätta att memorisera (skulle bli
förvånade om ni inte kände igen 89.160.12.220 nu exempelvis) medan en
IPv6-adress är nästintill hopplös att memorisera, ett exempel kan vara 2001:DB8::8:800:200C:417A,
vilket dessutom är en förenklad adress (men, det ska jag definitivt
inte gå in på nu).
Jag tror inte det ska saknas så mycket kunskap om det vi förmodligen
behöver veta nu, kan dock inte svära på det, så peta gärna på mig om
det är något ni anser saknas här.